indienrapport

Dagen rivstartade halv fem med det mäktigaste åskstormvädret hittills. hela huset vaknade och folk sprang ut på balkonger för att hämta in tvätt, stolar flög omkring och bambuskogen utanför knäcktes som tändstickor. jösses.
Sen när vi äntligen somnat om, försov vi oss flera stycken och fick rivstarta igen.
Sara åkte hem i dag, tidigare än tänkt pga sjukdom i familjen. En på alla sätt sorglig stund. Hon var den sista av mina reskompisar som varit med sen början av april.

Vår engelsklektion blev rena picknicken när Manju hämtade hemodlade gurkor och chilisalt som vi mumsade på medan vi konverserade kring olika gruppbilder. En kvinna med två barn är ingen familj för de indiska kvinnorna, det är en fd familj.

Under middagen i campen i kväll pratade vi en del om vår bild av oss kontra de vi möter här, om de rika europeerna som dyker upp och försöker göra nytta samtidigt som vi shoppar loss och som delvis skäms över att vi har den möjligheten. Jag berättade att mitt banktrassel känts som en nyttig läxa. Och när jag sen kom upp på rummet fick jag beskedet att det har löst sig och att jag åter kan använda visa-kortet. Märklig känsla....
Återstår att se hur jag använder min nyrikedom...

I India Times läser jag om cricketstjärnan som våldtäktsanmältse, om att grundvattnet är förorenat i alla indiska städer och att rupien rasar. Resten av världen är fragmentarisk, Kate Blanchett ska spela flata, Brad Pitt nånting jag inte minns och Kim Kardashian ska resa till Indien. Och så jordbävning i italien, japan och bulgarien. HM indien ligger i skarven mellan alla jäkla plattor som finns och mitt emellan de nu drabbade områdena, tänker min jordbävningsnojiga kontrollhjärna.

Elen har inte funkat under stora delar av dan, och varmvattenberedaren läcker. Men en liten beredare finns i köket och när elen gick igång fick jag några liter att bära tre trappor upp. Det var en skön dusch.