indienrapport

Fredag 27 april

Halvgnälliga dagar har man vart man är i världen. I dag är en sån. Mitt visa-kort vill inte funka och Palampur är en så liten stad att det inte finns någonstans att växla pengar. Min shoppingplaner kring fantastiska schalar och diverse presenter krympte raskt.

Men i morgon tar vi bussen till Dharamsala. Där kan jag växla mina dollar och så kan jag sätta tänderna i bankträsket nästa vecka. Så utlämnad till en liten plastbit man kan vara...

-den obligatoriska kl 17-åskan har uteblivit. Istället har vi haft en skön ledig eftermiddag i solen. Jag har läst ut Shantarams sista 942:a sida. Känns vemodigt att lämna en så fantastisk reskamrat.

Vi hade besök av tre tillfälliga, högljudda och rätt egocentriska volontärer på förskolan i dag. Deras behov av exotism och oförmåga att läsa av vad som var ok att göra, gjorde vår förmiddag ganska stökig. Vi var rätt slut när vi satt i bussen på väg hem. Jag försökte reda ut bankkortsproblemet efter lunch och gick miste om matlagningskursen. Men jag har receptet till de goda Samosas som gruppen gjorde och hängde väl med lite i utkanten av kursen, ändå.

Slutgnällt. Snart är det fredagspizza och sen dags att tvätta och packa för våran tur till Dharamsala i morgon. Vi blir fyra bastanta fruntimmer som ser fram emot den heliga staden. Bussturen tar ett par timmar och vi har prelbokat hotellrum och hoppas stanna över natten.

Och att Dalai Lama är hemma. Internet funkar bara fläckvis, så nån direkt lama-geografi-uppdatering har vi inte koll på.

På väg hem från affären i går fullkomligt vadade jag i får och getter. De vallas till och från byn varje dag. Just nu betar de av taggbuskarna i vår trädgård. När jag satt på entretrappen och läste dök en galopperande get med vridna horn upp och lekte tittut bakom jeepen med den mindre lekroade herden, som slog med sin käpp för att få koll på den ystre bocken.

Vi har också en vakthund, Kalo. Han brukar dyka upp vid nio på morgonen och sedan sova bort dagen framför vår port. Han gillar dock att bli kliad bakom örat och viftar på svansen när man pratar med honom. Vilket jag gör på engelska, insåg jag i dag. Språkförvirring...